Helena Guldbaggenominerades för sin insats i Kjell-Åke Anderssons långfilm "Någon annanstans i Sverige" som nyligen visades på bio och under vintern har vi också sett henne som Blanche DuBois i Göran Stangertz iscensättning av Tennessee Williams' "Linje Lusta" på Stockholms Stadsteater.

Expressen anser att hon "gör sitt livs roll", Dagens Nyheter att hon är "storartad" och att hon "gör en oförutsägbar och levande Blanche DuBois... ett stort skådespeleri med äkta förtvivlan" och Radio Stockholm att hon "är in i helsike bra i den här rollen... hon äger scenen".

Helena debuterade 2011 som regissör på Stockholms Stadsteater med August Strindbergs "Fröken Julie". Dagens Nyheter ansåg att föreställningen var ”lätt att ta till sitt hjärta” och Svenska Dagbladet att ”en ny generation teaterbesökare kan möta upp sin Julie”. Nummer konstaterade att detta var ”en erotisk kraftmätning och en skådespelarmässig triumf” och Kulturnytt att det var ett ”mycket gott hantverk... en mycket välspelad föreställning”.

2010 såg vi Helena i den stora publiksuccén "Änglagård: tredje gången gillt", vilken Aftonbladet ansåg var "en enda lång varm hyllning till den bondeskröna som trollband publiken på 90-talet". Filmen belönades med Biopublikens pris vid den årliga Guldbaggegalan.

Samma år medverkade hon i Sofia Jupithers kritikerrosade uppsättningen av Henrik Ibsens "Gengångare" på Stockholms Stadsteater. Expressen ansåg att föreställningen var "enastående" och att Helenas fru Alving "spritter av längtan, förnuft, ironi, ömhet, förtvivlan, självmedvetenhet, så full av liv att scenen vibrerar". Tidningen konstaterade också att "mycket bättre än så här blir det sällan" samt att "man blir träffad rakt i hjärtat".

Dagens Nyheter ansåg att föreställningen var "i mästarklass" och att man "aldrig sett Ibsen spelas så luftigt och på samma sätt åskådligt". Svenska Dagbladet skrev att Helena gör rollen "med en tillbakahållen eufori som övergår till ångestfull laddning".

Helena, som Guldbagge-belönades som bästa skådespelerska för sina roller i filmerna "Sista dansen" och "Pariserhjulet" och Guldbagge-nominerades för sina roller i "Änglagård" och "Sprängaren", fick sitt stora genombrott genom sina insatser i filmerna "Kvinnorna på taket" och "1939".

Hennes samarbete med regissören Colin Nutley startade med filmen "Black Jack". Sedan dess har de samarbetat på tolv filmer: "Änglagård", "Sista dansen", "Änglagård: andra sommaren", "Sånt är livet", den Oscarnominerade "Under solen", "Gossip", "Sprängaren", "Paradiset", "The Queen of Sheba's Pearls", "Heartbreak Hotel", "Angel" och "Änglagård: tredje gången gillt".

Vi har även sett Helena i filmer som "Jägarna" i regi av Kjell Sundvall, "Still Crazy" i regi av Brian Gibson och "Livet är en schlager" i regi av Susanne Bier. 2008 spelade hon titelrollen, författarinnan Selma Lagerlöf, i SVT-produktionen "Selma" regisserad av Erik Leijonborg. Hon har också medverkat i TV-serier som t ex "Time Out" och "Vidöppet" där hon tillsammans med Måns Herngren, Hannes Holm och Tintin Anderzon blandade satir och komik på ett nytt och provocerande sätt.

Helena arbetar numera också som regissör och manusförfattare. Hon regidebuterade 2007 med filmen "Se upp för dårarna", baserad på sin egen idé och ett manus av Denize Karabuda. Senast regisserade Helena filmen "Så olika", baserad på sitt eget manus (skrivet tillsammans med Tove Alsterdal). 

Helena scendebuterade 1987 på Dramaten i Hans Alfredsons iscensättning av pjäsen "En liten ö i havet". Därefter medverkade hon i uppsättningar av David Rabes "Hurlyburly" i regi av Tomas Pontén, "VD" skriven och regisserad av Stig Larsson och Strindbergs "Mäster Olof" i regi av Lennart Hjulström.

1989 debuterade Helena på Stockholms Stadsteater i Sam Shepards "Den stora lögnen" i regi av Jan Håkanson. Den följdes av Luigi Pirandellos "Sex roller söker en författare" i regi av Johan Bergenstråhle. Samma år spelade Helena titelrollen i "Fröken Julie" i regi av Christian Tomner på Pistolteatern i Stockholm.

1990 var Helena tillbaka på Dramaten i Hjalmar Bergmans "Swedenhielms" i regi av Göran Graffman och med Max von Sydow i huvudrollen. Därefter väntade två uppsättningar regisserade av två skådespelarkollegor, Susanne Bröggers "Efter orgien" i regi av Bibi Andersson och Carl Jonas Love Almqvists "Amorina" i regi av Peter Stormare.

1992 återvände Helena till Stockholms Stadsteater där hon medverkade i Tankred Dorst/Ursula Ehlers "Fernando Krapp har skrivit det här brevet till mig" i regi av Brigitte Ornstein.

Efter att ha medverkat i Ben Eltons "Press! - Ett obehagligt stycke" i regi av Lars Amble på Vasateatern i Stockholm så var Helena tillbaka på Stockholms Stadsteater där hon medverkade i Shakespeares "Trettondagsafton" i regi av Johan Bergenstråhle", Strindbergs "Leka med elden", Anne Delbées "Historien om Camille Claudel", de två sistnämnda i regi av Lena Söderblom, samt i George Bernard Shaws "Pygmalion" i regi av Giles Havergal.

1998 spelade Helena den kvinnliga huvudrollen i musikalen "Guys & Dolls" på Oscarsteatern i Stockholm. Hennes motspelare var bl a Björn Skifs, Johan Ulveson och Peter Harryson.

Året därpå var Helena tillbaka på Stockholms Stadsteater, denna gång i titelrollen i Pam Gems "Piaf - ett kvinnoöde" i regi av den nuvarande teaterdirektören, Benny Fredriksson. Det blev stor succé och föreställningen spelades över hundra gånger för utsålda hus. Helena spelade även in en CD med Edith Piafs sånger.

Därefter startade hennes samarbete med regissören (och skådespelarkollegan) Philip Zandén, som regisserade Helena i tre produktioner: Ibsens "Ett dockhem", Shakespeares "Hamlet" (där hon gestaltade titelrollen) och Strindbergs "Fordringsägare".

2006 spelade Helena titelrollen i Euripides "Medea" i regi av Sara Cronberg samt Blanche DuBois i Göran Stangertzs iscensättning av Tennessee Williams "Linje Lusta", vilken fick nypremiär i december 2011. För denna insats nominerades Helena till Dagens Nyheters Kulturpris med motiveringen:

"För hennes gestaltning av Blanche DuBois i Tennessee Williams Linje Lusta på Stockholms Stadsteater, som banar väg för en ny tolkning av pjäsen som helhet. Helena Bergströms Blanche är uttryck för en ny, komplex och vanebrytande kvinnosyn. Men porträttet visar också på en skådespelerskas högst personliga förmåga att med erfarenhet, passion och kunnande forma en roll som både växer ur traditionen och bryter mot den."

2008 regidebuterade Colin Nutley på Stockholms Stadsteater med musikalen "Cabaret" av Joe Masteroff, John Kander och Fred Ebb. Helena spelade Sally Bowles och Rikard Wolff konferencieren. Året därpå såg vi Helena i musikalen "Hairspray" i regi av Anders Albien på Chinateatern i Stockholm.

Helena har belönats med många priser och utmärkelser, bl a Kurt Linder-stipendiet för sina roller i "Friends", "Kvinnorna på taket", "1939" och "Black Jack" (1991), priset som "bästa skådespelerska" för "Sista dansen" i Montreal Film Festival (1994), Guldtulpanen för "bästa kvinnliga huvudroll" för "Sista dansen" i Istanbul Film Festival (1995), Juryns specialpris ("For the quality of it's acting") för "Under solen" i San Sebastian Film Festival (1999) och Silver Dolphin för "bästa kvinnliga skådespelare" (tillsammans med Maria Lundqvist) för "Heartbreak Hotel" i Festroia Film Festival (2007).

2010 belönades Helena med medaljen Litteris et Artibus, utdelad av H.M. Konungen, för framstående konstnärliga insatser som skådespelerska och regissör.

Helena är också en mycket populär och flitigt anlitad föredragshållare.