Stina Ekblad är en av sin generations främsta skådespelare. Hon Guldbagge-belönades för sina insatser i Bo Widerbergs "Ormens väg på hälleberget" samt i Mai Zetterlings "Amorosa" och Guldbagge-nominerades för sin roll i "Det enda rationella". Hon har under årens lopp medverkat i mängder av kritikerrosade föreställningar, långfilmer och TV-produktioner.
Stina har förutom Guldbaggen erhållit Svenska Akademiens Carl Åkermarks stipendium (1985), Svenska Filmakademins Kurt Linder-stipendium (1986), Dramatens O´Neill-stipendium (1995), Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj (1996), den kungliga medaljen Litteris et artibus (1999), Svenska Dagbladets Thaliapris (2006), Svenska Akademiens teaterpris (2007), S:t Eriksmedaljen (Stockholms Stads förtjänstmedalj i guld) (2007) samt Svenska Kulturfondens stora pris (2010).
Stina är just nu aktuell i John Cairds iscensättning av William Shakespeares "Stormen" på Dramaten och nästa år får vi se henne i Kristina Lugns "Idlaflickorna" (tillsammans med sin syster Ylva Ekblad) på samma teater. Tidigare i år gjorde hon ännu en oförglömlig rollprestation i Eugene O'Neills "Lång dags färd mot natt" i regi av Terje Mærli på Folketeatret i Köpenhamn.
Stina Ekblad är småbrukardotter från Österbotten utanför Vasa i Finland. Hon utbildades vid Odense Teaters elevskola i Danmark 1972 - 1975. Där medverkade hon även i uppsättningar som "Romeo och Julia", "Antigone" och "Richard III". I Danmark har hon även spelat med i flera uppsättningar vid Det Danske Teater.
1979 återvände hon till Vasa, där hon rönte en stor framgång i "Århundradets kärlekssaga" av Märta Tikkanen. 1980 gästspelade Stina på Stockholms Stadsteater i samma roll, vilket ledde till hon anställdes vid denna scen.
Sedan 1987 är Stina knuten till Dramaten, där hon just nu är aktuell som drottning Gertrud i "Hamlet". Under de senaste tjugo åren har hon samarbetat med regissörer som Ingmar Bergman, Andrzej Wajda, John Caird, Mats Ek, Lennart Hjulström, Staffan Valdemar Holm, Peter Oskarsson, Karl Dunér m fl.
På Dramaten har vi under 2000-talet sett henne göra lovprisade insatser i "Dödsdansen", "Fedra", "Köpmannen i Venedig", "Tre knivar från Wei", "Courage och hennes barn", "Trettondagsafton", "Andromaque", "En midsommarnattsdröm", "Muntra fruarna i Windsor" och "Flicka i gul regnjacka".
På 90-talet blev hennes framförande av monologen "Lukasevangeliet" mycket uppmärksammat. Stina medverkade också i Dramatens uppsättningar av "Tre systrar", "Leva loppan", "Fadren", "Kabaré... tre år kvar...", "En människa född någonstans", "Medea", "Systrar, bröder", "Spöksonaten", "Lika för lika" och "Beatrice, Rappaccinis dotter".
Under 80-talet medverkade hon i "Markisinnan de Sade", "Farliga förbindelser" och "Drottningens juvelsmycke" på Dramaten samt i "Parken", "Som ni vill ha det", "När man har känslor", "Maratondansen" och "Till Fedra" på Stockholms Stadsteater.
På vita duken har hon under de senaste åren medverkat i bl a "Det enda rationella" (i regi av Jörgen Bergmark), "Pax" (i regi av Annette Sjursen), "Hjemve" (i regi av Lone Scherfig), "Wallander"-filmerna och "Så vit som en snö" (i regi av Jan Troell).
Vi har tidigare sett henne i bl a "Trolösa", "Gossip", "Magnetisörens femte vinter", "Pensionat Oskar", "Freud flyttar hemifrån", "Agnes Cecilia - en sällsam historia", "Kaninmannen", "Livsfarlig film" och "Fanny och Alexander". Stina har även filmat i Tyskland, Danmark, Norge och Finland.
Hon har också medverkat i TV-produktioner som "Livet i Fagervik", "August", "Hjälp!", "Krönikan", "Tusenbröder", "Talismanen", "Heja Björn", "Skärgårdsdoktorn", "Aspiranterna", "På sista versen - en liten film om döden", "Den vita riddaren", "Skuggan av Henry" och "August Strindberg: Ett liv".
Stina anlitas ofta som uppläserska och recitatris av lyrik och melodramer och samarbetar gärna med olika orkestrar och musiker. 1994 sammanställde hon en CD-skiva med dikter av Edith Södergran.
2002 fick hon ett fyraårsförordnande som professor i scenisk gestaltning med inriktning mot textinterpretation och språklig gestaltning vid Teaterhögskolan i Stockholm. |